Allt fler pensionärer hamnar hos Kronofogden

Mellan åren 2010 och 2016 ökade den genomsnittliga skuldkvoten för sveriges hushåll, från 289% till 311%. Den traditionellt starka gruppen av låntagare, de som är i 35-årsåldern, har minskat och den som ökat mest är istället de som är över 65 år.

Den ökade skuldsättningen innebär såklart en ökad risk och en ökad sårbarhet för hushållen, om konjunkturen svänger om. Statistik från Kronofogden visar att personer över 65 år som skuldsätter sig har ökat markant. 2010 hade 30 000 personer skulder hos Kronofogden, något som ökat till hela 40 000 personer 2016. Enligt analytiker på Kronofogden, är en bidragande orsak till detta det faktum att antalet pensionärer är fler. En annan är 90-talets finanskris.

I Kronofogdens statistik syns också en tydlig skillnad i skuldsättningen mellan män och kvinnor, där männen är de som dominerar den dystra statistiken. Hos kreditupplysningsföretagen är ökningen densamma, oavsett kön. Från kreditupplysningsföretagens sida, tror man att en bidragande faktor till de ökade skuldsättningarna är att det idag är väldigt enkelt och tillgängligt att handla på kredit och att finansiera sina inköp med avbetalningar. Men det får snabbt tråkiga konsekvenser, för den som inte har ekonomin.

Man menar också att många pensionärer kan vara dåliga på den omställning det innebär, att gå från ett förvärvsarbete med lön till pension. Man lever ett helt annat liv som pensionär vilket för de flesta innebär att man inte längre kan fortsätta spendera pengar på samma sätt som tidigare. Man vill såklart köpa kläder och man vill kunna unna sig saker som pensionär också. I jakt på det, har många helt enkelt tagit för höga krediter.

Krediter, så kallade konsumentkrediter, kan gå att balansera när man har ett fast jobb, men det blir snabbt svårt när man bara har sin pension att leva på. Men det är inte bara en fråga om förändrade konsumtionsmönster, som ställer till det för pensionärerna. Även det faktum att många under den här perioden genomgår någon form av oplanerade livshändelser, som t ex sjukdom, dödsfall och skilsmässor, kan vara en utlösande faktor till ekonomiska svårigheter.